Laborationsrapporten återkom med en rättning av ordet "portion", i orginal felaktigt stavat "potion". Så mycket retligare som missen kanske verkligen tolkats som gedigen felstavning snarare än som en tangentmiss. 11/10

På motsvarande sätt lockar somliga ord till sig vitsigheter. Heter man Kåre så blir man måhända kallad "Dåre". Men hade man från början hetat "Dåre" så hade man väl blivit kallad "Kåre", bara för att folk skulle få vitsa. Fast det var inget bra exempel. 11/10

Upplevelse- stundens sanning. Förvisso är "sanning" bara ett ord. Om det betecknar med verkligheten överensstämmande utsagor m.m så måste ju verkligheten vara sann. 11/10

Var det, såsom sades, typiskt mig att av alla diskmedel använda "Yes antibacterial"? Var i identiteten lägger man orden? Hur säkert är det typiska? 11/10

De s.k "armhävningarna" (armböjningar, sträckningar- ha, ha) uppfanns förmodligen av någon utan möbler i hemmet. Tja... Möblerna är väl som fenomen yngre? 11/10

När paracetamol lästes som en huvudbeståndsdel i det importerade mirakelmedlet syntes lite av imagen som naturlig, exotisk undergörare gå produkten förlorad. 11/10

Läs mer på en domän på vilken dagböcker är ett tema. Det skall konstateras. Information om subrubriken tandläkare utgör en sak vilken avhandlas. Det skall konstateras. Som besökare kan du här läsa på när det gäller atomer. Just det! Står din håg till fakta om skribenter, ansikten, dressyr, idioti, Ulf Lundell, myter, eller NMR? Här finns näring för dig. Siten ger dokumentationsunderlag för vad som behövs i vad det avser kvinnor.

Jaså- Också kadmium ingår som beståndsdel i vanliga amalgam- tandfyllningar?! Försåvitt en annars tillförlitlig källa till kemisk information inte plötsligt serverar osanningar skulle halten uppgå till 1/4 andelen kvicksilver. Ingenting förvånar en längre. 11/10

"Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket." Synd bara att de som kunde ha behövt höra det goda rådet lever i en härför bristfällig miljö, medan de redan timida serveras ramsan i en aldrig vikande trumeld. Folk lever i sammanhang. Annars förtjänar det att påpekas att rådet enbart syftar till den förmanades bästa. 11/10

Det är lätt att servera skräckhistorier om faran med att ta experters råd i ekonomiska frågor. Ekonomi handlar dock om att då det gäller prognoser ta hänsyn till sannolikhet. Och om sannolikhet säger skräckhistorier ingenting. 11/10

"Jag hävdar att att tala är silver." Man undviker merendels att formulera satser vilka gör bruk av dylik upprepning där ett ord tvåfaldigt uppställes i en följd. Och då det gäller tal är riskerna betydande. Tänk så många idioter som verkligen tror att man sviker i sitt tal. De penetrerar inte ens meningen tillräckligt för att inse att ordet verkligen skall upprepas. Likväl tror de. 11/10

Sittandes ute i naturen betraktar man sina ben. "De kunde lika gärna vara döda." Vilken konstig känsla. 11/10

Den före detta fiskaren berättar om villkoren på trålaren. För varje kilo filé slängdes 7-8 kilo fisk. Och räkfisket gav då de ägnade sig åt detta mer kungsfisk än räkor i näten. En armada på bortåt tjugo skepp kunde ligga och dra in fångstlass på fångstlass- och alla fick de mest kungsfisk, vilken omedelbart kasserades. Havet färgades rött kilometervis ikring. Byråkratin kan också göra sitt till. Kanske är ett fiskefartyg kvoterat för viss fångst. Detta innebär att de inte får bärga något annat, även om all återbördad fisk likväl är död. Ibland leder förfelad miljölagstiftning till miljöförstöring. Eljest är det pengarna som styr. 11/10

Så knäckande det är att på sensommarkvällarna betrakta de ljuspunkter som når igenom persiennen såsom oavvisbara rester av solens ljus. Betraktar man en sådan punkt så kan man se hur den rör sig. I detsamma är det som om man kände livet rinna ur ådrorna. Dagen går så förtvivlat snabbt. 14/10

Kan begränsad kunnighet vara gränslös okunnighet? 14/10

För somliga spelar det väldigt stor roll vilket av sanningen och lögnen som kommer först. 14/10

Sanning definieras ju åter som något med verkligheten överensstämmande. Men somliga tänker varsomnaglat på en objektiv värld såsom verklighet. Dessa människor säger måhända att inte förnimmelserna är verkliga, utan illusion. Personerna ifråga pratar skit, eller bättre- förnimmelserna av deras prat inger korrektionsdömda föreställningar. Förnimmelser är alltid verkliga och sanna i nuet. Således kan även lögner vara temporära sanningar, försåvitt dessa tillrättakommer i den "inre" sfären av förnimmelseburskaper. Men åter till objektivismen. När jag tänker på hur ytterst grundlös och liksom godtycklig naturlagen och dimensionernas vittfattning i det oändliga är, även där dessa i sig går mot litenheten- och när jag vidare tänker på huru ytterligt "godtyckligt" inslängt upplevelsecentrumet för förnimmandet av allt detta är och den väsensskilda världsbild som hade måst förevara om jag inte hade funnits här som kropp med ögon, näsa och öron, utan "annorstädes" som något annat, så kan inte världen synas mig som något annat än ett fantasteri av en allt genomträngande vilja och medvetenhet. Denna vilja och medvetenhet företer förvisso absolut natur, emedan varje godtyckligt världsutförande, det som är nu, ävensom varje tänkbart alternativ, måste förestavas härav. Detta kan sägas vara ett absolut objekt i någon mening. Men världen- jorden och solen- i sig, uttrycken för andras själar o.s.v- allt detta skulle försåvitt Gud, villkorsdanaren, bara för ett ögonblick frångick sin planmässighet, kunna ändras från en sekund till en annan. En nödvändig brytpunkt för den fysiska världskonsoliditeten måste till sist ändå bli döden. Till sist skall det sägas att jag även i objektiv bemärkelse talar om fenomenet minne, så även grundläggande omedelbart igenkännande, identitet m.m. Alltså går det inte att i objektiv bemärkelse säga att åtminstone Gud är konsekvent. Allt jag vet om är vissa förnimmelser och vissa minnen, varav de senare subjektivt kan ses som "inre" förnimmelser. Det sätt varpå de förelägges mig är helt och hållet oförståeligt och lösligt. Jag kan inte se någon annan verklighet än förnimmelserna (apperceptionen) i nuet i allt detta. Och förnimmelserna förutsätter subjektet. Objekt utan subjekt existerar ej. 14/10

Om jag ibland tror mig vara pessimist, måste jag annars stundom se mig som en optimist. Jag tror att precis de kemiska reaktioner och mekanismer jag har pluggat in skall komma på provet. Detta är förmodligen en vanlig typ av optimism, ty det är lättare att tänka på sådant man vet än på sådant man inte vet. Det senare kan man endast göra i abstrakt bemärkelse, på vad sätt inte tanken tidsutdräktsligt finner något större fournage. 14/10

Jag tänker mig en tandborste med hårda borst, infästa i en uppumpbar botten. Borsten har silicontoppar. 14/10

Ett absolut gehör kan ses som relativt. Man relaterar tonen till den skala som sist förnams. För att med hållpunkt i en teknisk skaldefinition förnimma skalan krävs det att man s.a.s sitter med fingret på tangenten. Ensidiga lyssnare utvecklar därför knappast absolut gehör. En körledare slår an ett ackord innan kören drager igång. Alldeles efter ackordet uppstår ett musikaliskt tomrum, en paus. Denna paus längd kan för en person med absolut gehör bara sägas vara lite längre. Hur absolut ett absolut gehör är är nämligen relativt. Dagens musikinstrument med automatisk transponering, detune o.s.v kan ödelägga vilket absolut gehör som helst över tiden. En person som kan återföra en stor andel av den avlyssnade musiken på en teknisk referens kan övervaka längre pauser med bibehållet gehör. Vana! Så den neurala förtätning som på en punkt i hjärnan kan iakttagas hos individer med absolut gehör har sitt ursprung i musikaliskt utövandes vanemässiga inprägling. Metoden för att avgöra huruvida någon har absolut gehör måste vara att låta denne korrigera en till skalan flytande ton förmedelst ett för denne ovant eller blint tillvägagångssätt. Eljest kan t.ex en sångare eller en visslare ta en ton på samma samma sätt som fiolspelaren eller trombonisten, d.v.s genom rent kroppsminne. Visserligen brukar dessa instrumentalister på basen av audiospatial återkoppling korrigera toner genom ett exekverat stycke, men så bara som finmodulation och kompensation för en uppdriven hastighet. En hyfsat ren ton kan singulärt framställas å pur somatisk minnesretention. I så fall kan också en orgelpipa sägas ha absolut gehör. 16/10

Kan en liten pilfink sägas vara knubbig? Eller bör den bara betraktas som fluffig? 18/10

En liten matematisk tankenöt framställdes för sällskapet. Alla var snabba att hafsla ur sig gissningar och vederläggningar vilka gick ut på att problemet var felaktigt ställt. Jag föreslog den korrekta lösningen. "Nej, det där har vi redan tänkt på!", sade de irriterat, störda i sina egon. Men då jag redovisat min tankegång tvingades de till resignation. Plötsligt verkade alla väldigt nöjda med att ett löjligt problem, vilket ingen klok människa borde ödsla tid och energi på, var avfärdat såsom löst. 25/10

Under skjutövningen hade var och en sitt område att bevaka, för att vid fiendens uppdykande, då mål medels fänrikens radiostyrdningsapparatur simulerades i en riktning, genom preciserande anvisning kunna samla också de andras eld häremot. Efter övningen fick vi kritik av fänriken, som verkade väldigt road av att någon stolle bara ropat: "gubbar", istället för att precisera avstånd och riktning. En av de meniga ville emellertid försvara anvisningen ifråga; och det kunde misstänkas att det var vederbörande som också hade ropat. Att roas av en anonym stolle är en sak, men en identifierad stolle är en annan sak. Det var inte så roligt längre, om än alltfort dumt. 25/10

Om jag har tid att tänka igenom denna idé eller inte beror på huruvida det hela leder till något resultat. Chansen?? Tja; kanske 0,1% eller något sådant. 25/10

För de flesta är Åke, föreläsaren, i kemin. Deras uppfattning om kemin går via tanken på Åke. 25/10

Eftermiddagen hade förverkats i ett tillstånd av ångest och obeslutsamhet. På kvällen: "Nu börjar mitt nya liv från en ypperlig utgångspunkt." Standard? Tja, men man måste ta till sig standarden ifråga såsom association till motighet. 29/10

Jag vill ogärna kännas vid att kreativitet skulle kunna emanera från tänkandets felfrekvens. Annars kan tvenne individer tänkas: De två är jämlika i prestationen att uppbringa ett korrekt svar på en logiskt krävande fråga. Den ene framåtskrider trots likheten i vad resultatet anbelangar, genom ett snabbt tänkande med många felsteg och korrektioner. Den andre tänker långsamt, men utan brus, utan fel. Den förste är kreativ- den andre ej. 29/10

Företagets anläggande på ständiga förbättringar tillhandahöll inte arbetarna något redskap för deras nya uppgift att förbättra. För det första måste man veta huru vittstäckta ens idéer får lov att vara. Det vanligaste sättet att upplysa om dessa gränser är genom feedback. I och för sig inte illa, men då måste ledningen först provocera till idéer som också är i överkant. Om det sedan finns problem som överflyglar allt annat, men som till synes inte går att åtgärda, så förtager detta motivationen för att söka lösningar på smärre problem. Ledningen måste visa att man i alla fall är intresserad av de stora problemen. Och all sorts idiotmakeri med onödiga procedurer och godtyckliga reglementen måste först undanröjas. Ett bra redskap för att hjälpa arbetaren att komma med idéer kunde vara ett interaktivt, datoriserat frågeprogram. T.ex skall man alltid fråga efter möjligheter till automatisering. Inga farhågor! FRÅGA! 29/10

Vita byxor kan i princip bara användas vid ett tillfälle. Sedan är de förmodligen smutsiga. Men redan i slutet på nämnda tillfälle är de förmodligen smutsiga. Då kan de ju användas två gånger, ty andra gången tror folk att det är i slutet av ett första tillfälle. 29/10

Är detta en dröm? Oriktig fråga! Detta tillstånd är detta tillstånd! 29/10

Kåre Andersson | Hemsida för ljus