Hundar
  

   Fynd efter Hundar

H undar har enligt vad man vet funnits längre i människans tjänst än något annat husdjur. Således har man hittat fynd efter domesticerade hundar vilka är mer än 10000 år gamla. Dessa fynd i den s.k Jaguargrottan, visar t.o.m på olikart mellan två sorters hundar, varför hunden redan då sedan länge måste ha varit underställd avel. I Storbritannien föreligger fynd efter hundar, hållna för 9500 år sedan och i Danmark mer än 9000 år gamla fynd. 8750 år gamla lerfigurer vittnar om hundhållning i det nuvarande Irak (Jarmo). För 8500 år sedan fanns det enligt andra fynd hundar i Jeriko och för 5500 år sedan i Egypten. I Skatholm har Sverige en fyndplats med 5000- åriga lämningar efter hund.

   Förfäder till Dagens Hundar

A lla fynden till trots har det varit svårt att säkerställa en viss, exakt historisk förankring av hundens historia i hunddjuren. Man vet att hundar avlar duglig avkomma med såväl varg som schakal. En teori vill därför göra gällande att utgör avelsmaterialet i åtföljd på en enkel korsning mellan varg och schakal. å andra sidan kan då varg och schakal korsas, och kan därför hunden ensidigare ha utvecklats från varg eller ett sidospår till vargen, kanske från en numera utdöd art av vildhund. Detta hålles idag för den dominierande teorin. Det troliga är att dagens hundar inte alla härstammar från en gemensam anfader och hund, utan att de fastmera är ett hopkok av flera sammanfallande linjer, vilka tagit sin början i människans domesticering av hunddjur på olika platser i världen, mer eller mindre simultant. Att i sådana fall förmena schakalen och vargschakalen deras eventuella roll som delanfäder till dagens hundar, kan tyckas tveksamt. I ett senare stadium tror man att runt 5 typer av hund har fungerat som föregångare till dagens raser.

   Hunddjurens Historia

U rsprungligast härstammar bl.a dagens hunddjur så vitt man vet från miaciderna, vilka levde för 50 miljoner år sedan. Emellertid uppstår inte någon påtaglig karaktäristik förrän i och med släktet Hesperocyon 35 miljoner år före nutid. Över tidsåldern miocen så utvecklas först Borophaginae och sedemera Canidae. Inte förrän för 7 miljoner år sedan uppstod enligt fossilen, funna i Spanien, de första djuren ur gruppen canis. En föregångare till dagens prärievarg utvecklades i Nordamerika för mellan 4- 2 miljoner år sedan. I Europa förefinnes under motsvarande tidsepok etruskisk varg (Canis etruscus), för 1 miljon år sedan utvecklad till nutida vag (Canis lupus).

   Hundar - Egenskaper

H undar har i likhet med vargar 78 kromosomer. Detta till skillnad från flera andra hunddjur, varav somliga med mindre än halva det antalet kromosomer. De har välutvecklade tänder med synbar inriktning på köttdiet. Inte desto mindre mår tamhunden bäst av betydande vegetariska inslag i kosten, ehuru man i valet av denna förodel inte får vara urskiljningslös. Hundar sover gärna mycket och de är försedda med en drift att hålla sig någotsånär rena. Liksom vargen är det sociala beteendet, liksom den i djurvärlden relativa intelligensen, av hög utveckling. Vargar och primära varghybrider skiljer sig från hundar därigenom att de uppvisar större misstänksamhet mot icke flockmedlemmar och generellt även mot människor. Vargar kan heller inte dressas på samma sätt som hundar. Inavelstypiska förändringar man ser hos vissa hundar är kondrodystrofi, förkortade rörben, höftledsfel (höftdysplasi) och defekter i näs- ögon- partiet. Härutöver tillkommer ett flertal framprovocerade egenskaper av inte alltid så sunt slag. Hundens skelett uppbygges av runt 300 ben, varav 20- talet svanskotor. Hunden saknar nyckelben. Bålen belastar vid upprätt ställning således upphängningsmuskulaturen och tröttar även vid passivt stående. Hunden har en tunga som är försedd med bakåtriktade papiller, något som underlättar för den då den lapar vätska, och dess magsäck företer stor flexibilitet för att tillåta bearbetningen av hårdsmält föda. Tikens löpperioder varar 2-3 veckor och inträder ett par gånger om året. Efter betäckning dröjer det i regel runt 60 dagar innan hon får sina valpar, vilka brukar vara något fler för stora hundraser än för små. Valparna skall dias eller matas på motsvarande sätt intill 4 månaders ålder, därpå skall valparna ha mat 3 ggr dagligen tills deras respektive tillväxt är avslutad. Hunden bör kunna vistas torrt och ha stor frihet att röra sig. Den måste givas tillfälle att uträtta sina behov minst tre ggr/ dag.

   Rekord

D en engelska mastiffen och sanktbernhardshund räknas som de tyngsta hundraserna. Det individuella rekordet innehas av en engelsk mastiff, Zorba, 1989 vägande 155,6 kg. Den minsta fullvuxna hunden, en yorkshireterrier, vägde 1944 blott 113 gram. Yorkshireterriern utgör jämte chihuahuan och leksakspudeln, de minsta hundraserna.

   Kåre Andersson
 

  

Karelma utgör en sajt inriktad partiellt på djur. Något att betänka. Är temat katter, hajar, hästar, eller fästingar av betydelse för dig? Här är något för dig. Näring för tanken. Fakta rörande saker rörande kaniner utgör icke minst en rubrik som presenteras. Du har här möjlighet att läsa på när det gäller hundar. Något att ha i åtanke. Webbsiten delger den vetgirige det av relevans i vad det avser hamstrar.