Demokratins Framtid på Internet




Demokrati på Nätet? Ja, tack! UPPROP!!!

Som väl de flesta vet så flödar en stor del av internettrafiken genom de s.k söktjänsterna: AltaVista, Google, Infoseek, Northernlight, samt index som Yahoo, Dmoz et.c.
På alla dessa tjänster kan man ana en gemensam trend. De resultat och länkar som presenteras de sökande gynnar alltmera benäget en luxuös klubb av sökmotorsexperter och affärsidkare med IT- inriktning. Så hyllas t.ex Googles sätt att i första hand lista sidor med många länkar pekandes mot sig. Allt fler söktjänster tar efter. Tanken är att de stora skall bli större och de små mindre. Tillika gör diverse experttjänster på sökmotorplacering grova pengar på penningstarka intressen vilka önskar erhålla "insideskunskaper" om hur en sida bäst skall konstrueras för att sedan rankas högt på sökindexen. Många söktjänster har börjat med att helt sålla bort mindre sidor från sina index. Motiveringen: "Det finns alltför många sidor på internet för att det skall vara möjligt att indexera alla."
Vad blev det då av vårt demokratiska internet?


Om du vill ha demokrati på nätet- snälla; länka då till denna sida t.ex som din egen hemsida då du besöker gästböcker! Det gäller internets framtid som demokratiskt medium, och det är bråttom!
1.) Demokratins natur är att vara tillfällig. Eller vem känner inte till de svenska exemplen ICA, SCAN, HSB och LO! I tidningarnas ungdom talades det om hur snart envar skulle kunna starta sin egen tidning. Vi vet hur det blev. Mönstret är detsamma överallt i världen. Internet såsom demokratiskt projekt är en tillfällig fluga, som inom kort kommer att vara historia. Tro mig - Snart är det ÖVER om inte DU sätter stopp.

2.) Ytterligare en oroande utveckling på internet är de "storas" motarbetande av tvärtänkandet, flerspråkigheten och tvärvetenskapen. Söktjänsterna sätter en ära i att misskreditera siter vilka kombinerar innehåll från olika ämnesområden. Detta leder i sin tur att många serverägare börjar uppställa specialisering som villkor för sitt utbud. Man skall som privatperson således inte kunna variera sidinnehållet, helst inte ens länka till sidor av olika natur. De ensidiga specialisterna är vinnarna.

3.) Förr talade man om besöksräknare. Nu talar man om spionage. Vi har alla olika tankar om personlig integritetet på internet, vilken säkerligen är ett fenomen på gott och ont. Idag skryter de som säljer besöksräknarservice om hur deras information avslöjar allt om besökarna för den betalande webmastern. "Storebror ser dig!"

Den perfekta siten är skriven på engelska, driven av ett amerikanskt dataföretag och handlar om sökmotorplacering. Siten uppdaterar varje dag och har många "sympatisörer" vilka understödjer med länkar in mot sidan. Dylikt sidinnehåll gillas benäget av söktjänsterna, vilka belönar de sidansvariga med ett stort antal internetbesökare. Andra webbportaler är mer självklara, i det att dessa står ur internets utveckling som sådan, t.ex MicroSofts sidor, Telias sidor, e.tc. Härifrån ledes man benäget in till de stora nyhetsportalerna och diverse samlingssidor för hjärnsläppsunderhållning. De stora verkar nästan undantagslöst i samarbete med en eller annan välkänd söktjänst.

Nåväl! Du ser strukturen, tendenserna och du ser faran. Men vad finns det som vi som enskilda kan göra åt saken? Det man i förstone, rent slentrianmässigt, brukar ordinera i dylika sammanhang är att tala öppet om problemet. Sprid informationen om vart internet är på väg. Uppmana till protest! Välj själv att som privatperson utgå från alternativa, mindre startsidor. Länka till många andra små sidor från dina sidor. Då du på en stor söktjänst söker på vanliga nyckelord så skippa de 40 först listade resultaten i åtföljd på respektive sökning. Kolla hellre in de följande!

  1. Tala öppet om problemet!
  2. Sprid informationen!
  3. Uppmana till protest!
  4. Bokmärk alternativa startsidor!
  5. Länka till vänner och själsfränder!
  6. Kolla upp "doldisarna"!

Försoffade svenskar

Ibland slås man av tanken att åtminstone vi svenskar har det lite för bra. Vi har blivit försoffade och höjer bara lojt på ögonbrynen när en angelägen fråga föres upp till diskussion. Vad spelar det egentligen för roll med demokrati, bara jag kan köpa hamburgare på Mac Donalds och beskåda det senaste avsnittet av "Robinson" på TV? Men, min gode vän; tänk efter! Är det inte dags att ändra på den rutinen nu?
Jag kan som exempel på demokratins nederlag ta ett internetfrämmande exempel. Djurplågeriet! En överväldigande majoritet av det svenska folket är emot slentrianmässiga, plågsamma djurförsök bara för att utveckla ännu en ny variant av kosmetika et.c. Ändå åstadkommer man ingen förändring i de rådande tillstånden! Verksamheten med försöksdjur belyses gång efter annan, ja konstant, utan att likväl bringas till upphörande.


Den oegentliga demokratins natur

Demokrati på Internet! Vad som föranledde mig att öppna debatten var en idé om var mans sökalgoritm. Men låt mig börja med läget här och nu. De vanliga sökmotortjänsterna lägger upp delar av eller hela din respektive sidas text på sin server då du registrerar den med submit URL (eller om av en sällsynt händelse någon crawler själv skulle hitta dit). Härigenom erhåller de lättillgänglig information för en djupgående bedömning av din sidas relevans vid sökning på olika nyckelord och fraser. Att de under en sökning lyckas att så snabbt inhämta och rangera den tillgängliga informationen är förvisso remarkabelt i sig och förtjänar all beundran. Felet är bara att inga som helst demokratiska intressen ligger till grund för söktjänsternas verksamhet. Man kan se parallellen till samhället i övrigt. Som konsument är du alltid välkommen. För att däremot kunna inträda som delaktig i olika företag, samfund och organisationer, måste du emellertid kunna uppvisa alltmer absurda kvalifikationer. Om du inte kan leva upp till kraven så kastas du på den kvasidemokratiska soptippen.
Registren som sådana, i det att olika URL- adresser lagras och systematiseras, är i alla fall en sak; uttolkningen av relevans i händelse av specifika sökningar en annan. Förutsättning nr. 1 för att den intresserade skall kunna hitta till din sida från söktjänsten är att din sida har blivit registrerad. Förutsättning nr 2. är att din sida är såpass sökmotorvänlig eller unik att den vid listningarna åtvid de tänkbara sökorden eller fraserna inte hamnar längre bak än på 100.e plats, eller vad det nu kan vara för just den aktuella sökmotorn. I praktiken bryr sig de sökande, d.v.s du och jag, sällan om att ens bläddra ens till 11.e plats. Det ligger förvisso i söktjänsternas intresse att inte lista de sämsta sidorna först, men med ett tillräckligt stort utbud och gällande tillräckligt populära sökord är det inte längre fråga om att presentera kvalitét. Konkurrensen om tätpositionerna kommer istället att handla om branschkunskaper i ämnet sökmotorpositionering. Denna konkurrens har i sin tur gett upphov till en blomstrande näring för de sakkunniga.

Alternativa demokratiska strategier

Ett sätt understödja demokratin på internet vore naturligtvis att som sakkunnig inom gebitet verka för en bred, gratis spridning av kunskaperna. Men har man en gång väl lagt pengar på att vinna dyrköpta insikter och kanske skaffat sig lojaliteter i branschen, samt för sin egen räkning några personliga, i sökmotorhänseende väl placerade sidor, så är man sällan särskilt benägen till sådana åtaganden. Dessutom så finnes det, väl att märka, en poäng med att vissa uppoffringar erfordras för en plats i solen. Internets historia visar på stor energicitet bland spammare och sabotörer, då dessa haft någorlunda enkla metoder till hands för sina fördärvliga verksamheter. Experttjänsterna med inriktning på sökmotorsplacering och ranking försöker jämväl många gånger att s.a.s jämna ut konkurrensen om de svårast ansatta topporden, till förmån för smalare ord och beskrivande fraser, något som i dagsläget utan tvivel är flertalet inblandade till gagn.
En annan aspekt av söktjänsterna, åter, och demokratin är presentationen av sökresultaten i progressiva listningar. Man kan kritisera detta upplägg och istället göra gällande att någon slags breddad, hierarkisk representation i träd är att föredraga. Nämnda skola har sina profeter och kommer säkerligen att röna större uppmärksamhet framöver. Trots sina fördelar så lider en dylik presentation ävenledes av ett flertal allvarliga nackdelar. Antag att man systematiskt vill avverka ett definierat antal alternativa sidor, vilka av en söktjänst angivits som ifrågakommande i åtföljd på en sökning. Då är det värdefullt att kunna pricka av en väldefinierad listning av successiva länkar, för att efter ett avbrott senare kunna återupptaga avsökningen där man ungefärligen en gång slutade. "Visited links" har mycket begränsad användning härvidlag. Vidare förmår den sökande inte överblicka ett alltför omfattande, diffust söksvar. Plötsligt tarvar sökningen i sig expertkunskaper. Människor är i gemen mycket dåliga på att söka på kombinerade ord och fraser. För den som verkligen kan söka är en bra sökmotor ett mycket bättre redskap i jakten på företrädelsevis smal information, än vad något "directory" kan vara. Problemet kvarstår! Hierarkiska, fasta länkindex, vilka baserar sig på mänsklig klassificering och bedömning uppvisar f.ö många gånger än större brister i demokratiskt hänseende, detta även i vad det avser frivilliga index som exempelvis dmoz.


Algoritm och storheter

Den hela i ett progressivt värde utmynnande sammanräkning av de olika sammanvägda storheter, vilka kvantifieras ur innehållet på en sida, kan även med avseende på relevans benämnas algoritm. Storheterna kan vara sidans filstorlek, det genomsnittliga antalet bilder per antal ord, var söktermerna och de uttolkade nyckelorden förekommer på sidan och hur nära varandra samt i vilken relation till varandra som de står, vidare kan antalet länkar till och från sidan, rubrikerna på de länkade och länkande sidorna i förhållande till länktexten, synonymer eller ordbruk på likartade sidor, benägenhet till vad som kan uttolkas som spam, översiktlighet till underrubrikerna, den genomsnittliga meningslängden och variationen häri också med hänsyn till ämnet, grammatiken så långt den medels datalingvistiska metoder kan klarläggas, ord och formuleringar vilka även med hänsyn till ämnet ökar sannolikheten för att sidan är dålig eller vilka ökar sannolikheten för att sidan är bra, språk (t.ex engelska), nyckelordsfrekvens och generell repetitivitet, angivelse av en ansvarig sidkonstruktör och vissa adressuppgifter, konstruktörens andra sidors kvalitet m.m, m.m. Idag räknas ofta täthetsprocent på nyckelorden i rubrik, metataggar och bodyn. Stundom påstås det även, med rätt eller orätt, att en sida rankas högre därest söktjänstens crawler får leta rätt på den av egen maskin. Man räknar med ett optimalt antal ord för de olika delarna av dokumentet. Den nitiske kan väva dessa undersökningar till grund för algoritmen i princip hur långt som helst. En krångligare algoritm kräver dock mer datorkraft eller utökar söktiden för varje sökning.

Söktjänst för demokrati genom dig och mig

Efter det att sidan formaliserats till ett antal olika storheter (tal), så kan dessa viktas med olika faktorer och insättas i en rimlig algoritm. Då jag formulerar begreppet var mans algoritm poneras i detsamma en demokratin värnande söktjänst vilken specialiserat sig på att låna ut sitt register till privata, engagerade algoritmdesigners med egna sökfunktioner för sina sidors besökare. Tänk dig ett stort index till vilket alla kunde anmäla sina sidor. Som privat webmaster och engagerad algoritmdesigner skulle du kunna tillhandahållas ett prioritetsinterface för hur sökningen på detta index skulle ske, försåvitt man sökte från din sida. Du skulle kunna konstruera din egen sökalgoritm. Den gemensamma huvudsidan för sökning på indexet skulle presentera sökning med två alternativa algoritmer, båda baserade på privata algoritmer i olika sammanvägning. En av sökalgoritmerna kunde vara kopierad från den bästa webmastern. Nästa algoritm kunde vara en sammanviktad algoritm, baserad på faktoriserad listning av de privata, alltefter dessas bedömda värde.

Nödvändigheten av en demokratisk andrahandsalgoritm

Försåvitt det lyckades tjänsten att formulera en andrahandsalgoritm för bedömningen av de privata webmastrarnas sökalgoritmers respektive kvalitativa värde, så skulle man erhålla en i mjuk kontinuitet ständigt uppgraderad, resulterande förstahandsalgoritm, detta jämte förevisade "vinnaralgoritm". Andrahandsalgoritmen kunde för bedömningen av förstahandsalgoritmerna uppställas att preferera olika typer av medveten eller omedveten feedback från sökande användare, inpassbarhet i den tidsmässiga kontinuiteten för rådande, resulterande förstahandsalgoritm, listning av vissa avgjort bra referenssidor, åtkomlighet av vissa, smala referenssidor, missgynnande av avgjord spam, samt enkelhet. Självklart skulle de i projektet delaktiga amatörerna tillfrågas angående utvecklingen av algoritminterfacet, så vad anbeträffar dess vederbörligen möjliga inställningar samt gällande nya idéer i allmänhet. En förutsättning vore att man som enskild delansvarig erhöll redskap för viss webbsideanalys. Notera att detta knappast manar till favorisering av egna sidor. Den bästa besöksmagneten är alltjämt en bra sökfunktion, allra helst som skruvade algoritmer varken röner framgång enskilt eller i sammanhanget. Systemet skulle uppbringa ett flertal möjligheter.
  1. Man slås av huru långt ett team av anställda experter förmår driva arbetet med att förfina fökmotorernas algoritmer. Likväl kommer ett desto större antal understödda amatörer i kraft av sin numerär sannolikt närmare en hypotetisk, optimal algoritm, då udden av ansträngningarna tages i beaktande. Knepet är att lokalisera de bästa. Denna uppgift erfordrar en sekundär, överordnad algoritm och viss feedback.
  2. En ytterligare möjlighet vore att kombinera tjänsten med cookies för de sökande. Varje enskild användare skulle till sin karaktär kunna matchas mot ett stort antal individuellt optimerade preferensprofiler.
  3. Enligt ovanstående skulle man erhålla en till uppgraderingarna naturligt glidande summaalgoritm utan plötsliga preferensskiften. Man förlänades dessutom fördelen av en stående feedback från ett stort antal kunniga människors åsikter om preferensinterfacets lämpliga utbyggnad och rekonstitution, vilken medels en stab av sedvanligt anställda programmerare omsattes i verklighet.
  4. Insideskunskaperna skulle bli av ett helt annat, och demokratiskare fördelat slag.


Beträffande de enskilda ämnesområdena föreligger långtgående möjligheter till förfining och specialisering, så sagt utan att fördenskull glömma betydelsen av tvärvetenskapliga engagemang. Vad jag menar är att t.ex sidor innehållande MIDI- musik kan analyseras med avseende på musikaliskt innehåll likväl som på bas av textinnehåll. Grafiska sidor kan, såvitt man hittar lämpliga lösningar på utrymmes eller representationsproblemet, analyseras med fokus härpå o.s.v- allt automatiskt.

Betänk nu skillnaden mellan relevansanalys i omedelbar anslutning till en unik sökning, samt allmän kvalitetsanalys. Den förra förutsätter i ett stort antal hänseenden ständigt förnyade beräkningar för varje sökning där en viss sida kommer ifråga för indexering. Allmän kvalitetsanalys behöver bara företagas vid varje uppdatering av sidinnehållet. Om du önskar utveckla en divergerande förstahandsalgoritm vilken tillåter faktoriserad "sammansmältning" efter relevans, så får du sannolikt en del tidsmässiga problem på halsen. Ju lösare tyglar de delaktiga webmastrarna får i uppställandet av sina skötebarnsalgoritmer, desto fler räkneoperationer erfordras för att åstadkomma ett jämkat resultat som alternativ till den populäraste, enskilda algoritmen. En rimlig lösning vore att lägga större relativ vikt vid kvalitetsanalysen av de inkomna webbplatserna (De som varje delaktig webmaster har att enskilt bedöma.). Kanske kunde man rentav tillhandahålla webmastrarna ett andra interface för eventuella, frivilliga ledtest av URL- anmälande bröder och systrar. Webmastrarna skulle själva tillåtas designa sitt eget, enkla KIMP- test (kreativitet, intelligens, moral- produkt) för att någon grad premiera sidor vars författare profilerat sig såsom förträffliga i just deras test. Utan att ge avkall på demokratin, ity att testen förestavades av privata initiativ och formalia, samt med reservation för manipulativa försök vilka på lämpligt sätt kunde förekommas, skulle kanske härmed nivån på internets framtonande utbud kunna höjas något. Härvid bör det betonas att demokrati på internet är en fråga om öppna diskussioner ikring olika förslag. Allt som står att läsa på denna sida skall f.ö ses i detta ljus.

Systerfunktioner

Låt oss nu, angående metodiker för mer djupgående förfining, betrakta begreppet "systerfunktioner", ett helt preliminärt och lösligt begrepp som jag ingalunda har patent på. Likväl har jag inom matematiken inte stött på någon omedelbar motsvarighet, vilket säkerligen har sina orsaker. Låt mig förklara. Inom matematiken är funktionsbegreppet väl förankrat. En funktion vilken uppställes f(x)= x*x ger enligt de vanliga konventionerna ett entydigt värde för y som utgångsresultat på varje föreslaget x. Gällande systerfunktionerna så står dessa i ett ömsesidigt beroende till varandra, givet en viss "delay" för beräkningen av varje f(x) med hållpunkt i g(x) insatt i en formel, varest g(x) följdaktligen betraktas för reducerade x- värden, samt för g(x) med hållpunkt i f(x) insatt i en formel, sammaledes för definierat reducerade x. Jag tänker mig alltså en ömsesidig succession och stående retroaktion mellan två funktioner, givet en viss delay. Man utgår från en anteciperad begynnelseräcka enligt någon normalsingulär formel. Poängen är att eftersträva naturens sätt att fungera i vilken mening tekniken allaredan funnit insteg inom datasimuleringen och för närmevärdesberäkningar. Här är det dock fråga om syftesrelaterade modeller vilka s.a.s avser att gå vidare med normalfunktionensmetodiken då ingen normalfunktion längre är tillgänglig.

Ett exempel på specifikt utförande

Tänk dig ett stort antal celler. Varje cell kopplar till de andra under avtagande interaktion t.ex för ökat avstånd el. periodicitet (Det senare kunde vara aktuellt i musikaliska sammanhang med oktaver, kvinter och terser.). Den gör en beräkning av ett resulterande utvärde vilken efter en viss tid (delay) manifesteras i härför gällande potential, vilken kan ha invarslats i ett kontinuum. Cellernas positioner = deras potentialer. Om nu delayen antages vara relaterad till potentialen så ändras fortgående såväl positionen som delayen för varje cell. Liksom i fallet systerfunktioner skulle cellerna behöva startas upp med vissa förhandsgivna potentialer. Insignalen skulle nu utgöras av en cellanalogi, d.v.s en potential under en viss tid. Utsignalen kan definieras på ett flertal alternativa sätt, beroende på syfte och användningsområde. Man kan således söka efter frekvenser och perioder eller viss konsoliditet el. korrelation till referensfördelningar.
Detta är bara ett exempel på mer komplicerade analytiska betingelser i det att en utvald aspekt på förhand utpekats. Då ernår man räknemässiga fördelar enligt den tidigare angivelsen för allmän (kvalitets)analys. Engångsanalysen kan exekveras åtsett stående, graduella parametrar, vilka kan inbegripa inställningar i cookies, såsom:
  1. Långsam kontra snabb
  2. Ost kontra väst
  3. Mjuk kontra hård
  4. Tonal kontra rytmisk (musik)
  5. Meditativ kontra stimulativ
  6. "Lågtek" kontra "högtek"

Avancerade tekniker för effektiv sökning finnes det många av, tex hierarkisk sökning i ordkategorier. Ett svenskt dokument kan således ofta stämplas som inaktuellt under sökningar efter engelska ord, vidare ett dokument om hundar som inaktuellt vid sökning efter ordet semantik. Visserligen kan man tänka sig ett dokument som för ovanlighets skull kombinerar nämnda ämne och ord, men då har detta på förhand kontrollerats och katalogiserats utan inaktualitetsstämpling inför sökning inom kategorin för semantik. Vidare kan ord kodas såsom unika storheter efter den sökfrekvens varmed orden eftersökes och genvägar upprättas för vanliga ord.

Avslutningsord

Hoppas att du med detta har fått upp ögonen för en angelägen problemställning, nämligen hur det skall bli med demokratins framtid på internet. Vi har inlåtit oss på diverse tekniska resonemang, det är sant, men detta inte på något sätt för att späda ut de kritiska sakfrågorna. Först måste våra bröders och systrars uppmärksamhet påkallas. När så har skett kan man inte längre vidhålla alltför enkla perspektiv i ett komplext ämne. Den enkla starten är att börja tala om saken. Fortsättningen är vanskligare. Låt oss likväl vara optimister gällande möjligheterna till internetdemokratins bevarande.
MVH: Kåre Andersson

Karelma utgör en site vilken tar upp temat samhalle. Något att ha i åtanke. Uppgifter avseende ämnet strategier utgör en sak vilken avhandlas. Jajamensan! Står din håg till saker rörande demokrati, eller propaganda? Här finns information i plenti. Bra eller hur? Domänen tillhandahåller det av relevans om val. Du kan på sajten läsa på när det gäller jobba.